I en provning med så många fantastiska viner borde det vara svårt att sticka ut. Men det gjorde 2002 Chateau Margaux förra onsdagen, på Hjo Grosshandels grymma Bordeauxprovning.
Doften ville aldrig sluta skifta mellan olika nyanser av kaffe, ceder och andra klassiska Bordeaux-toner. Och smaken tog inte slut heller.
Att Chateau Margaux gör väldigt bra viner, det står klart för alla som provat dom (vita Pavillon 2006 är t ex extremt bra). Men det är nästan knäppt att prova en 2002 (ingen berömd årgång direkt) som är så fruktansvärt komplex, balanserad, lång, stark.
Dagens andra Premier-2002, Mouton, gjorde ett liknande intryck, fast på steroider och utan samma nyansrikedom. Nästan kaliforniskt uppbyggd fyllighet och brådmognad. Toppbetyget fem går till båda, men Margaux kräver nästan ytterligare ett steg i betygsskalan, ungefär som när Krug Rosé fick sex poäng av fem möjliga i RVF häromåret.
Hur som helst - imponerande att få så mycket ur årgången. Hjo Grosshandels vd Helen Rydén konstaterade att 2002-orna var mogna att dricka nu. Jag kan bara hålla med.
Hur klarade sig dom övriga värstingvinerna då?
Jo, Pétrus 99, Haut-Brion 01 får toppbetyg av mig, liksom Pichon-Lalande 04, Beauséjour 89 (!) och Belair 05. Däremot var Cheval-Blanc 03 inte i samma liga.
Här är den kondenserade betygslistan i provningsordning, per distrikt:
LÄGRE APPELLATIONER
2000 Bel-Air, Lalande de Pomerol, Rustik, höstlövig, stallig, klassisk, mkt bra, betyg 4
2005 Coufran, bra, tät frukt, 4
POMEROL
2000 Chateau Ferrand, Mogen, svamp, torr, torra höstlöv. 4
1998 Plince, Bra, lätt, mkt mogen, 3,5
2001 Plince, Torr skogston, frukt, lättdrucken, god, höstlöv. 4
2003 L'Hospitalet de Gazin, plommonkompott, intensiv fin, 4,5
2004 La Grave a Pomerol, lite körsbärssträvhet, stram. 3,5
2002 L'Eglise Clinet, Mkt fin, ljusfruktig doft, bra lätt, balanserad, 4,5
2005 Moulinet-Lasserre Magnum, Diskret doft, lite saftig rödbärig, 3,5
2003 La Conseillante, Fin doft smak av cassis, varm mjuk frukt, 4,5
2000 Certan de May, Mkt kaffe, finstämd smak, lätt i stilen, 4
2004 Trotanoy, Kryddig, lite torkad svamp i doften, 4+
1999 Hosanna, Lätt, fat, elegant, 4
1999 Petrus, torkade blommor, rosor, plommon, korint, enorm smak, 5
SAINT EMILION
2004 Corbin, Riktigt fin, mörka bär, stram, fat, bra struktur, generös frukt, 4,5
2004 La Serre, klassisk röd frukt, stram, helt ok, 3,5
2000 Fonplégade. Farligt mogen doft, lite skitigt jordig, 3
1989 Beauséjour, Fantastisk doft, mkt fin ton, mkt bra, årgångens klass. 5
1998 Belair, Lätt doft. Fin, kola, kaffe i smaken, 4+
1999 Pavie Decesse, Fin mogen fruktkompott, röda bär, 4+
2000 Pavie Macquin, Extremt toastade fat, lakrits, 4-
2003 Troplong-Mondot, lite kärnig frukt, lite torr frukt, 4
2005 Belair, Kaffedoftande, toast, fruktkompott, bra mineralig, 5
1999 La Mondotte, Intensiv doft, fruktkakemerlot-smak, fina fat, bra längd, bra balans, förvånansvärt starkt och balanserat och bra. De här klarar sig bättre än man kan tro, 4,5
2000 Le Petit Cheval, Samma fina ras som storebror. Lätt, elegant, perfekt balans, 4,5
2003 Cheval Blanc, Ljusfruktig, lätt, lite björnbär, lång lätt smak. Inte så imponerande som man kunde trott, 4+
PESSAC LÉOGNAN
1998 Dom de Chevalier, Mkt balanserad, fikon, toast, bra längd. 4,5
2005 Bahans, Magnum, Toppenfin, kryddig, bra längd, 4,5
2001 Haut-Brion, Lätt i stilen, kaffe, mocka, fat, blommor, balans, mkt mkt lång smak. 5
SAINT JULIEN
2003 Talbot, Intensiv, fruktig doft, mjuka taniner, 4,5+
2001 Léoville-Poyferré, Fin, mkt grafitig, mkt bra ton, mörka bär, 4
2000 Branaire, Mkt bra balans, elegant, kaffe, fat, 4+
2002 Leoville-Barton, Röd frukt, tuffa syror, saftig, 4
1998 Ducru-Beaucaillou, kaffedoft, intensivt röd frukt, balans, mjuka syror, 4,5+
MARGAUX
2003 de Tertre, intensiva sv-vinbärsfat, för fruktjuicig, 3
2001 Giscours, Grafitig, blyerts, fat, lite saknar stilen, 4-
2005 Kirwan, Intensiv, mörka söta körsbär, tuffa syror men mycket bra potential, 4,5+
1999 Pavillon Rouge, Kaffedoft, mkt mjuk, fin balans, 4,5+
2003 Giscours, mkt saftig, lite kärva syror, 3,5+
2002 Margaux, Mkt fin kaffedoftande, komplex, mkt fina långa smaker. 5
SAINT ESTEPHE
2003 Marbuzet, Varm frukt, mörka bär, 4
2003 Phelan Segur, Fint inlindade tanniner, mkt bra, 4,5
2000 Les Pagodes de Cos, Mkt korrekt, fat, ceder, ok. 4
1996 Cos d'Estournel, Mkt tuffa syror, typisk, 4+
PAUILLAC
2004 Pontet-Canet, Mkt lakrits, fat, mkt stram, mkt fin potential, 4,5+
2004 Pichon Lalande, Mkt intensiv, kaffe, ton av fat, tät, komplex, 5
2001 Les Forts de Latour, Extremt grafitig kaffe cab, 4
2002 Mouton, Mkt tät toast, mörkröda bär, mocka, extremt varm och intensiv för årgången. Mycket bra, nästan övermäktig, 5.
Reflektioner:
Det är lite lurigt att prova så blandade årgångar sida vid sida - två 2005-or från olika appellationer har mer gemensamt än två Saint-Emilion från vitt skilda årgångar.
Årgångarna var överlag hyfsat konsistenta mellan appellationerna:
2005 är onekligen en enastående årgång, och det är en tät fruktig smekning att dricka den redan.
2004 har en kärv stramhet som jag tror den kommer ur så småningom, frukten är stark.
2003 koktes i värmeböljorna, vissa viner lyser, andra inte, och frågan är vart de tar vägen.
2002 svår, toppvinerna visar klass
2001 brådmogen, överlag bra bordsvin men inte långlivade
2000 mycket mogen för enklare viner, långt liv för de högre klasserna
1999 bra liv, bra frukt.
och 1989 Beauséjour visade att lagring bara gör bra viner bättre och bättre och bättre
Provningen var en stationsprovning, öppen.
Och bäst av dem alla var 2002 Margaux. Smaken är längre än tiden det tog dig att läsa ända hit, rullande mellan olika kryddor och inlindade syror. Prislappen på 2300 kr ex moms framstår nästan som rimlig.
Etiketter: Bordeaux
