2005 Chateau Taillefer, Pomerol

Det är fredag och jag vet att jag borde göra den här bloggen lite mer publik och bedöma något gott prisvärt helgvin för er som trillar in här av misstag. Men idag är det fredag och det har varit en jädra späckad vecka och när jag såg en ny årgång av en gammal bekant på monopolet så kunde jag inte motstå frestelsen. Och nu är den precis karafferad. Och den är alldeles, alldeles underbar.

Chateau Taillefer är det första slottet du ser om du lyckas hitta till Pomerol utan att åka vilse i Libourne, och att åka vilse är normen när man är i Pomerol, även när man är nykter. Det är en jädra labyrint av vingårdar och byar. Taillefer har i alla fall ett respektabelt hus, vilket inte är det vanligaste i Pomerol. Men vingården och dess viner tillhör inte de mest ryktbara i Pomerol. Robert Parker har straffat den sträva klassiska stilen med låga poäng och priserna har varit förhållandevis låga. Jag har provat ett gäng årgångar och tycker de är trevliga, rustika. Men aldrig stora. Tills nu.

För nu är årgång 2005 i karaffen. Och doften slår upp som en sky av parfym ur både karaff och glas. Jordig, mustig, klassisk mörkabärs-pomerol-merlot-bordeaux med höstlöv, stall. Men ren, utan den där lite smutsiga jordiga stilen som är vanlig i "rustika" och italienska viner. Och smaken är ren och klar och fyllig och packad med inlindade tanniner och plommon och smaken klingar ut i en tinglande eftersmak. Alldeles lysande. Redan nu. Betyg 4,5. Kostar 357 spänn på monopolet, billigt för en 2005-a och billigt för den här kvaliteten av Pomerol.