Årets skåpsup: Brown Brothers Liqueur Muscat

Om man som jag kommer från en nykter familj och firar jul i flera dagar kan det uppstå en längtan efter något starkt som avslutning på en lång julafton med mycket mat. 

Årets tips: Det söta dessertvinet Liqueur Muscat, som är en slags Tawny Port från Australien. Överhuvudtaget finns det fantastiska portviner från Australien som aldrig hamnar i Sverige, bland annat eftersom EU inte tillåter namnet portvin från andra ställen än Dourodalen. 

(För den som inte minns sin portvinsskola: Tawny är den oxiderade stilen medan Vintage, LBV m fl är den fruktiga stilen. Och det är just i oxideringen man blir glad om man vill öppna en flaska en jul och sedan fortsätta på den ett år senare. I och med att vinet oxiderades redan vid produktionen så tål den att lagras efter att den öppnas.)

Och för ca 138 spänn för en halvflaska är det faktiskt ett bra vin för pengarna. Mycket sött, eldigt, fylligt med nötiga fatiga toner. Ett glatt återseende. Och det finns kvar till nästa jul. Betyg 4.

PS - andra alternativ om man vill öppna flaskor och lagra länge är naturligtvis Tawny port samt ännu bättre det cypriotiska vinet Commandaria. 

Restaurang Thörnströms, Göteborg

Göteborg är begåvat med väldigt många bra krogar jämfört med sin storlek och framför allt är priserna extremt mycket lägre än i Stockholm på motsvarande nivåer. Grattis göteborgare!

Varje år kring jul brukar utflyttade och kvarvarande göteborgskamrater träffas på en bättre krog. Förra året Kock & vin (bra men mycket överraskande att dom fick en stjärna). I år: Thörnströms som toppar Göteborgs-postens lista över stans bästa restauranger.

Håkan Thörnström har kört sin krog bra, konsekvent och länge och uppmärksammades i Filter för sin kamp för en stjärna. Den hamnade alltså i stället nere i Vasastan hos Björn Persson, också där lång och trogen tjänst.

Thörnströms har en riktigt fin meny och en bra vinlista med några riktiga pärlor, eller vad sägs om Haut-Brion 1990 och en hel rad champagner från toppåret 1996. 

Vi tog hela avsmakningsmenyn (1095 kr) och vinmenyn (775) plus Pol Roger 1996 och en Bordeaux: Léoville-Barton 1995.

Servisen är mycket bra, kunnig och generös - när vi grymtade lite över en vit bourgogne som var lite väl trist fick vi genast ett nytt vin. Miljön är av typen finkrog, men eftersom detta är Göteborg blir det ändå inte stelt.

Maten då. Jo, ja. Den är bra, riktigt bra. Men på en meny med tio rätter (se deras hemsida,  http://www.thornstromskok.com/) är det egentligen bara vakteln med svartrot, anklever och mandelpotatis som tar sig uppå stjärn-nivån. Fast hälften av gubbarna var lika begeistrade över grissidan med jordärtskocka och rostad lök. Intrycket liknar rätt mycket Kock & Vin - bra på alla sätt, men inte i nivå med de bästa restaurangerna i Stockholm. Har krögarna i Göteborg fastnat lite i gamla hjulspår? En önskan inför nästa jul: Överraska oss. Och tipsa gärna om de bästa restaurangerna i Göteborg!

God jul!

Årets bästa champagne: Bollinger Rosé

Det börjar lacka mot januari och det nattsvarta utanför måste motas med goda tankar och minnen. Champagne.

Jag brukar hålla Krug som nummer 1, 2 och 3 på alla topplistor men i år har cirklarna rubbats. Bäst i år: Bollingers nya rosé.

En fullständig symfoni av smaker, nyanser, blommor, syror. En sommaräng en solig midsommar. En seglats i skärgården när man glömt vilken dag det är. 

Det blir inte bättre än så. Stark femma. Och därför väldigt prisvärd, trots 649 riksdaler i statens butiker.

Gott nytt år.

2006 Butibalausí

Mallorca gör en rad mycket bra viner, vilket närmast chockade mig när jag först kom dit. Missa exempelvis inte vinerna från Anima Negra (Son Negre, AN och AN2) om ni ska till Mallis framöver.

Systembolaget, sin vana trogen, tar inte in några av dessa godbitar. Snälla alla, sluta tro på myten om att Systemet har ett bra sortiment.

Men den här billiga vinaren (115 kr) från den ena av öns två DO (Denominacién de origen, motsvarighet till AOC i France) Pla i Llevant är inte så dum alls.

Mörka bär med lite fatig fruktig doft. Fruktig smak med mycket bra struktur. Blandning av Tempranillo och lokala druvorna Mantonegro och Callet, bland annat. Betyg 4

Champagne Henri Giraud

Min huschampagne i Frankrike har letat sig ända in på vinlistan hos Kock&vin och Björns Bar i Göteborg, rekommenderas om du är i Götet, adress Viktoriagatan.

Henri Giraud är mycket ovanlig i stilen - mer som en riktigt fet Meursault med kolsyra. Rejält fatig och hur kul som helst. Särskilt som omväxling till allt annat som finns där ute. Betyg 4,5.

2004 Chambolle-Musigny, Confuron

Fortfarande i Bourgogne-fasen. Ledd av den kompetente sommelieren på Sturehof landade vi i en Chambolle-Musigny (röd Bourgogne) till den stekta sejryggen. Fullständigt fantastisk Chambolle - lätta röda bär i frukten, finstämda fattoner, växande under en lång tid. Och perfekt till maten. Mycket hög klass för att inte ens vara en premier cru. Betyg 5.

Krug Grande Cuvée, Krug vintage 1989

Krug är champagnevärldens motsvarighet till... jag vet inte. Krug har ingen motsvarighet, inte heller bland champagnerna. Krugs standardchampagne heter Grande Cuvée och innehåller ett antal årgångar. Men varken smaken eller priset är standard. (en bra bit över 1000 kr i Sveriges statsbutiker). Smaken är, eller ska jag säga, var, fylligare, större, mer komplex, mer av allt och framför allt längre än allt annat. När man provar Krug första gången flyttas referensramarna.

Men för ett par år sen ändrade man etiketten och lättade på stilen en aning - kvar är komplexiteten, syran, längden och den ojämförbara stilen. Men den är inte lika fyllig längre. Det tycker jag är lite synd.

1989 på magnum är redan nu ett stort moget vin. Lite lätt i syran och känns lite som en vända i tunneln för tillfället. Men det är bara om man jämför med Krug självt.

Betyg 5 för båda.

Tack till M som bjöd oss på godbitarna.

Restaurang Sturehof

Sturehof vid Stureplan i Stockholm är värt en medalj för kombinationen av svensk husman och fransk bistro - och för blandningen av publik, för miljön - och för maten.

Svenske mästaren i surkålstillverkning, tillika gode vännen Mikael von Herget (jag är alltså partisk i denna text) är sous-chef sedan en tid tillbaka och hantverket är sjukt bra. Den stekta sejryggen med jordärtkockspuré, kalvsky och pata negra är så bra att klockorna stannar. Den röda bourgognen till får samtliga att tala i tungor. Det hela är himmelskt. Vinerna får egna inslag i denna blogg - håll utkik. 

Vita sydafrikanska viner, blindprovning

Efter en lyckad blindprovning växer egot som en kreditbubbla i USA. Då krävs det bara en ny blindprovning för att man ska pysa ut som kassan hos GM.

Madeleine i eminenta vinprovargänget bjöd på fem vita viner men inte lika många ledtrådar.

Första helt klart chardonnay och sista Sauvignon Blanc, men resten? Och varifrån? Gissade åtminstone nya världen: Sydafrika, Nya Zeeland eller Australien. Det var Sydafrika. Lärorikt och kul.

2006 Oak Valley Chardonnay, Elgin

Ganska gul färg, samma överlag

Stor doft med persika, fat bränd ton.

Fyllig, fatig, smörig, Chardonnay-stil, bra längd. Rätt mycket syra. Betyg 4

2006 Ridgeback Viognier, Paarl

Blommig doft med honung. Viognier-känsla i doften, skrev jag först, men strök det eftersom smaken inte stämde med första intrycker. Vanligt misstag - lita på första intrycket. Smaken fyllig, oljig, rätt kärv syra i slutet, glycerol, citrus. Växte efter hand och var provningens höjdare. Betyg 4. 140 spänn. Bra pris.

2006 Rudera Chenin Blanc, Stellenbosch

Lite rökig doft, tutti frutti eller Ahlgrens bilar.

Mycket stor smak, blommig, restsötma, skiffer, mineraler. Kamraterna fyllde i: arrak.

Betyg 3.

2004 Boekenhoutskloof Semillon, Coastal region

Hur ofta dricker man Semillon? Inte så ofta och då brukar det vara sött och stå Sauternes på flaskan.

Stor doft med tropisk frukt men ändå lite torkat, dammigt inslag.

Fyllig, mjuk, tropisk frukt, sötma, oljighet. Ganska tuff i syran. Ingen aning. Bra vin dock.

Betyg 4

2006 Vergelegen White, Stellenbosch

Enda vinet med lite grönstick i färgen.

Klockren Sauvignon Blanc-doft - fläder, päron, krusbär. Lite för mycket tropiktouch för att kunna vara Europa men lite för lite för att vara Nya Zeeland.

Stora överraskningen - bara 21 procent Sauvignon Blanc i vinet - resten Semillon.

Behövs inte många droppar SB för att dominera, uppenbarligen. Hyfsat vin, stark trea.

2002 Palmer Champagne, Blanc de blancs

Anders B serverade skumpa blint och eftersom man oftast går bet (jo, det gör vi alla, bara att erkänna) på såna övningar så blir man desto gladare när man gissar rätt. 

Årgång 2002, blanc de blancs och ca 300 kronor i pris var min gissning - baserat på  brödig doft men väldigt ljus färg, lite spritsig, jästig, aperitif-typ av champagne. Helt ok men ingen stor smak och väldigt ungt.

Den riktiga kostnaden var 279 kronor men 21 kronors felmarginal får väl anses ok i sammanhanget.

2006 Penfolds Koonunga Hill, röd

Penfolds gör förvånansvärt konsistenta viner - bra i alla klasser från enkla Rawsons Retreat upp till Bin 707. Grange är jag inte så fruktansvärt såld på, men det är en annan historia.

Koonunga Hill är bra varje år, både på vita och röda sidan.

Röda 2006. Syltig varmfruktig doft. Fyllig, varm, söt röd frukt. Alkoholen torkar upp lite i sötman, bra längd. Betyg stark trea.